Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen.Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala.Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

År 2011 utlämnades recept på PPI-preparat (protonpumpshämmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (Losec®) är det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket är en mängd som räcker till att behandla ovannämnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos på 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svårt att sätta ut på grund av att utsättning leder till återkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete är att lyfta fram den problematik som finns vid utsättning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frågeställningen.Resultatet i studierna har visat på ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvärden i plasma under en PPI-behandling.

År 2011 utlämnades recept på PPI-preparat (protonpumpshämmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (Losec®) är det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket är en mängd som räcker till att behandla ovannämnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos på 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svårt att sätta ut på grund av att utsättning leder till återkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete är att lyfta fram den problematik som finns vid utsättning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frågeställningen.Resultatet i studierna har visat på ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvärden i plasma under en PPI-behandling.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?.

År 2011 utlämnades recept på PPI-preparat (protonpumpshämmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (Losec®) är det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket är en mängd som räcker till att behandla ovannämnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos på 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svårt att sätta ut på grund av att utsättning leder till återkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete är att lyfta fram den problematik som finns vid utsättning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frågeställningen.Resultatet i studierna har visat på ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvärden i plasma under en PPI-behandling.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården.